Lite egentid med sambon...
Igår tog jag med sambon på bio.
Jag fixade barnvakt till barnen för första gången på över ett år eftersom jag för någon vecka sedan insåg att sambon och jag nästan inte har någon tid för oss själva vilket jag läst någonstans är väldigt viktigt för ett förhållande.
För några dagar sedan satt jag och funderade på hur i hundan vi har lyckats att bli gravida fler än en gång när vi knappt aldrig är ensamma men jag får inte ihop det.
Att jag inte får ihop det beror på att jag för det mesta är så trött om kvällarna att jag somnar ganska snart efter att barnen har lagts och alltså inte ägnar min sambo särskilt mycket tid ens då.
Konstigt är det men på något sätt har vi ju ändå lyckats med egentiden eftersom jag ju är gravid med fjärde barnet.
Jag brukar säga att jag är överfertil för jag tror att jag har ägglossning en väldig massa fler dagar i månaden än de där ynka två som tydligen ska vara normalt.
Jag har inga belägg för detta, det är bara min misstanke men jag har mina anledningar att tro att så är fallet då jag alltid blir gravid väldigt, väldigt fort om jag råkat missköta ett piller, eller tagit ut en spiral.
Åter till egentiden med sambo då...jag bokade bio och tvingade sambo se en fjortisfilm-Twilight, breaking dawn 1.
Sambo tyckte att vi var för gamla för att se den, men jag är inte den som placerar mig själv i ett fack och jag gillar vampyrerna och har läst alla böckerna så jag ville se den oavsett vad sambo ansåg om saken.
Väl inne på bion med en rös utav fjortistjejer, satt jag och räknade de i publiken med skalliga huvuden som jag misstänkte var en aning äldre än fjorton för att ge sambon lite självförtroende och för att han skulle tycka att det var okej att se filmen om han såg att han inte var den äldsta farbrorn i publiken.
Sju stycken farbröder räckte för att han skulle bli tyst men sedan började filmen och allt gick bra tills vargarna/varulvarna började prata med varandra och sambo inte kunde hålla masken utan började skratta.
Jag tyckte han var dum som inte kunde se det romantiska i filmen men nu har vi iallafall varit på bio ensamma för första gången på säkert fem år och jag är nöjd iallafall.
Ikväll är det fredagsmys med HELA familjen och vi ska titta på Bilar 2, äta potatisgratäng och kyckling och mysa om sambon nu klarar att se en tecknad film utan att somna...det får vi se.
TJINGELING
Jag fixade barnvakt till barnen för första gången på över ett år eftersom jag för någon vecka sedan insåg att sambon och jag nästan inte har någon tid för oss själva vilket jag läst någonstans är väldigt viktigt för ett förhållande.
För några dagar sedan satt jag och funderade på hur i hundan vi har lyckats att bli gravida fler än en gång när vi knappt aldrig är ensamma men jag får inte ihop det.
Att jag inte får ihop det beror på att jag för det mesta är så trött om kvällarna att jag somnar ganska snart efter att barnen har lagts och alltså inte ägnar min sambo särskilt mycket tid ens då.
Konstigt är det men på något sätt har vi ju ändå lyckats med egentiden eftersom jag ju är gravid med fjärde barnet.
Jag brukar säga att jag är överfertil för jag tror att jag har ägglossning en väldig massa fler dagar i månaden än de där ynka två som tydligen ska vara normalt.
Jag har inga belägg för detta, det är bara min misstanke men jag har mina anledningar att tro att så är fallet då jag alltid blir gravid väldigt, väldigt fort om jag råkat missköta ett piller, eller tagit ut en spiral.
Åter till egentiden med sambo då...jag bokade bio och tvingade sambo se en fjortisfilm-Twilight, breaking dawn 1.
Sambo tyckte att vi var för gamla för att se den, men jag är inte den som placerar mig själv i ett fack och jag gillar vampyrerna och har läst alla böckerna så jag ville se den oavsett vad sambo ansåg om saken.
Väl inne på bion med en rös utav fjortistjejer, satt jag och räknade de i publiken med skalliga huvuden som jag misstänkte var en aning äldre än fjorton för att ge sambon lite självförtroende och för att han skulle tycka att det var okej att se filmen om han såg att han inte var den äldsta farbrorn i publiken.
Sju stycken farbröder räckte för att han skulle bli tyst men sedan började filmen och allt gick bra tills vargarna/varulvarna började prata med varandra och sambo inte kunde hålla masken utan började skratta.
Jag tyckte han var dum som inte kunde se det romantiska i filmen men nu har vi iallafall varit på bio ensamma för första gången på säkert fem år och jag är nöjd iallafall.
Ikväll är det fredagsmys med HELA familjen och vi ska titta på Bilar 2, äta potatisgratäng och kyckling och mysa om sambon nu klarar att se en tecknad film utan att somna...det får vi se.
TJINGELING
Detta är jag...
Med en ny blogg måste man kanske börja med att presentera sig själv.
Jag är en 29-årig mamma som lever med sambo och tre fina söner.
Det är viktigt att jag är 29 år och inte trettio ännu.
Det är inte lika viktigt att jag är sambo för jag hade hellre velat vara gift.
Mina söner är: stora sonen som är tio år och gillar dataspel och som funderar över allt jämt och ständigt...Mellansonen som är sex år, hyperaktiv och impulsiv men glad, lilla kryp som är ett år och precis har börjat på dagis och som också alltid är glad.
Jag är dessutom gravid med mitt och sambons fjärde barn och har nu hunnit halvvägs i graviditeten.
Jag arbetar i vården sedan sex år tillbaka och jag gillar mitt arbete men däremot gillar jag inte vård annars, speciellt inte vården som man borde få men inte får när man blir sjuk.
Jag är en sådan människa som alltid försöker att vara glad och som hittar lösningar på de flesta problem men som också kan vara nöjd med att bara låta saker vara som de är och acceptera att allt inte alltid kan vara guld och gröna skogar.
Ja nu är detta alltså så som jag ser mig själv...det betyder inte att andra ser det likadant.
Ibland är jag gnällig fast att jag själv avskyr gnälligt folk och att lyssna på dem men jag gnäller mest när jag är arg på saker vilket händer ett par gånger om dagen minst.
Idag är jag arg för att jag inte får ihop min ekonomi men imorgon är jag säkert arg för att grannen låter sin dumma katt sitta ute och skrika hela dagen, det varierar.
Om folk är ärliga när de beskriver mig som person så är jag rolig,knasig och tar dagen som den kommer.
Jag är dessutom lite slarvig eftersom jag ofta fastnar i viktigare saker än att städa och hålla iordning men jag ser det mest som att jag är bra på att prioritera då man ju inte hinner med allt som ska göras när dagarna är för korta.
I huvudsak så älskar jag mitt liv, jag är för det mesta lycklig och tacksam för vad jag har men då och då glömmer jag bort detta och gnäller iallafall tills jag kommer ihåg att livet är det som händer precis just nu och man vill inte gärna missa det.
TJINGELING
Jag är en 29-årig mamma som lever med sambo och tre fina söner.
Det är viktigt att jag är 29 år och inte trettio ännu.
Det är inte lika viktigt att jag är sambo för jag hade hellre velat vara gift.
Mina söner är: stora sonen som är tio år och gillar dataspel och som funderar över allt jämt och ständigt...Mellansonen som är sex år, hyperaktiv och impulsiv men glad, lilla kryp som är ett år och precis har börjat på dagis och som också alltid är glad.
Jag är dessutom gravid med mitt och sambons fjärde barn och har nu hunnit halvvägs i graviditeten.
Jag arbetar i vården sedan sex år tillbaka och jag gillar mitt arbete men däremot gillar jag inte vård annars, speciellt inte vården som man borde få men inte får när man blir sjuk.
Jag är en sådan människa som alltid försöker att vara glad och som hittar lösningar på de flesta problem men som också kan vara nöjd med att bara låta saker vara som de är och acceptera att allt inte alltid kan vara guld och gröna skogar.
Ja nu är detta alltså så som jag ser mig själv...det betyder inte att andra ser det likadant.
Ibland är jag gnällig fast att jag själv avskyr gnälligt folk och att lyssna på dem men jag gnäller mest när jag är arg på saker vilket händer ett par gånger om dagen minst.
Idag är jag arg för att jag inte får ihop min ekonomi men imorgon är jag säkert arg för att grannen låter sin dumma katt sitta ute och skrika hela dagen, det varierar.
Om folk är ärliga när de beskriver mig som person så är jag rolig,knasig och tar dagen som den kommer.
Jag är dessutom lite slarvig eftersom jag ofta fastnar i viktigare saker än att städa och hålla iordning men jag ser det mest som att jag är bra på att prioritera då man ju inte hinner med allt som ska göras när dagarna är för korta.
I huvudsak så älskar jag mitt liv, jag är för det mesta lycklig och tacksam för vad jag har men då och då glömmer jag bort detta och gnäller iallafall tills jag kommer ihåg att livet är det som händer precis just nu och man vill inte gärna missa det.
TJINGELING
Ny blogg...
Nu har min gamla blogg lagts ned och jag har letat runt efter ett bra ställe att fortsätta blogga på och insåg sedan att jag tydligen redan hade en blogg på blogg.se som jag inte visste om.
Skönt att jag slapp göra en helt ny, för just nu har jag inte ork till det.
Med tre barn och ett fjärde på väg,jobb och annat så har man inte massor med ledig tid längre.
Bloggen var lite som en kompis som man kunde rymma till en stund, prata ut och sedan lämna när man lättat på hjärtat utan att den tog illa upp så det är ju det jag kommer göra här med.
TJINGELING
Skönt att jag slapp göra en helt ny, för just nu har jag inte ork till det.
Med tre barn och ett fjärde på väg,jobb och annat så har man inte massor med ledig tid längre.
Bloggen var lite som en kompis som man kunde rymma till en stund, prata ut och sedan lämna när man lättat på hjärtat utan att den tog illa upp så det är ju det jag kommer göra här med.
TJINGELING
