Hemmafix...

Det är trångt i vårt hem nu.
Eller egentligen är det ju helt otroligt att vi lyckats klämma in hela fyra barn och två vuxna i en trerummare och om man ser det på det viset så har jag faktiskt lyckats bra med mitt fixande så de stora barnen fått varsitt eget krypin då jag delade av deras rum.
Trängseln märks däremot av riktigt ordentligt i det andra sovrummet där vi nu har en dubbelsäng,en spjälsäng och så lilla Kryps juniorsäng.
Även där har jag delat upp så att lilla Kryp har sin egen del utav rummet men lilla Sessans del är verkligen i minsta laget även om det fungerar just nu när hon bara är en liten plutt.
Min nästa plan i att få lägenheten att vara såkvadratsmart som det bara är möjligt är att flytta ut sambos och min säng till vardagsrummet.
Vardagsrummet är så stort att det faktiskt är fullt möjligt att dela av det men det finns både plus och minus med det.
Plusset är att ytan att springa runt på blir mindre och barnen kan då inte springa maratonlopp inomhus.
Plus är också att den sociala ytan blir mysigare men minus blir att sambo och jag inte har någon dörr att stänga om oss, vilket man ju faktiskt behöver ibland.
Kanske inte jag behöver det så mycket men sambo då han sover längre än barnen på helgerna,fast egentligen kanske det borde ses som ett plus det också för sova kan man göra när barnen är vuxna.
Hur eller hur så har vi iallafall påbörjat en makeover i vardagsrummet med att måla tapeter.
Tapeten är ganska fläckig och ofräsch även om färgen för min del är helt ok.
Vi har målat kortsidorna i vitt och ena långsidan ska också bli vit medan motsatta sidan ska bli en fondvägg i turkost.
Projektet planeras vara klart efter den här helgen så jag måste besluta mig för om vi ska flytta ut vår säng till vardagsrummet eller inte.
Om vi nu ska göra det så behöver vi också fundera på hur vi ska dela av rummet för att få det så avskärmat som möjligt in till "sovrumsdelen"och jag har lite olika idéer för detta.
En idé är att dela av med garderober men då är frågan hur man får en garderob att stå fast mitt på golvet om man bara kan fästa den med ena kortsidan mot väggen.
En annan idé är att dela av med en stor bokhylla men jag vet inte om det blir så braför jag gillar inte bokhyllor så mycket eftersom det lätt samlas massa grejer i en sådan som egentligen inte hör hemma där och då blir det stökigt och jobbigt.
Läste någonstans på nätet om att man även kan del av ett rumgenom att hänga stora tavlor i kedjor ifrån taket och det hade nog varit lite häftigt då vi har en ganska stor tavla med Eiffeltornet på som vi köpte från Ikea för några år sedan.
Ikea har ju dessutom golvlampor som kan fungera som rumsavdelare men de är gjorda av papper ochdetär ingen idé att köpa till et hem med småbarn i eftersom papper nog är det roligaste man kan pilla sönder om man är i "pilla på allt" åldern.
Däremot så skulle man ju ganska lätt kunna göra  en liknande lampa ganska lätt själv med tyg och en stomme.
Ja jag ska ägna denna dag åt att klura ut hur allt ska bli och sedan får vi se om det blir någonting utav det hela.

Ena kortsidan är vitmåladTjingeling

Hon kanske ser oskyldig ut...

...men den här lilla söta tjejen kan skrika så att öronen får en chock.
Hon kan också sova hur länge som helst liggandes i den skumpande barnvagnen medan mamman är ute på promenad.
På nätterna däremot sover hon för det mesta inte alls för det är då hon tar igen allt som hon missat under dagen då hon sovit.
På natten kan hon äta med bara en timmes mellanrum, bajsa och kissa sisådär en tre,fyra blöjor på raken och så kan hon skrika så det hörs in till grannarna.
Igår somnade jag under fredagsmyset.
Innan klockan slagit 22 slöt sig mina ögon och öppnade sig inte igen förrän 05.30 i morse.
Då låg jag raklång på soffan, med kläderna på och lilla bebis låg brevid mig.
Jag har inte varit vaken en enda gång inatt så det är något mystiskt här.
Antingen så har min underbara sambo varit uppe och matat och pysslat om henne utan att jag märkt det eller så har hon faktiskt sovit hela natten.
Det är just det med den här lilla sessan...man vet inte riktigt.
Ena stunden ser hon så glad och nöjd ut men inom en sekund kan hon vrida ihop hela ansiktet så att hon ser ut som en sur liten mormor och så tar hon i från tårna och skriker så det skär i öronen.
Oftast beror det ju på att hon är hungrig eller blöt i blöjan precis som med de flesta bebisar men när hon både ätit och fått ny blöja men skriker ändå så blir jag lite förvirrad.
Vad vill du egentligen lilla bebis?
Så lyfter man upp henne och då hör man en rap som ekar i hela bygden och så slutar hon skrika...
Ibland kan till och med en mamma som redan haft tre små bebisar tidigare glömma bort att rapa sin lilla sessa.
TJINGELING


Men Kalle Anka också!

På fredag är det otursdagen tydligen.
I förrgår morse städade jag hela hemmet och när jag äntligen var klar med det så satte jag mig ned och tänkte dricka lite kaffe.
Pang sa det från badrummet.
Tvättmedelsburken hade ramlat ned ifrån torktumlaren och det låg tvättmedel över hela det golv som jag nyss hade dammsugit.
Dåliga nerver pallade inte trycket så jag svor en högludd ramsa och frågade vad i helsike jag gjort för att förtjäna sån skit.
Lugnade ned mig lite och gick in i skrubben för att hämta dammsugaren, tog tag i handtaget och då ramlade locket till dammsugaren i golvet och själva "knappen" till luckan som man tömmer påsen i ramlade ned på golvet och gick i fyra delar.
Dåliga nerver pallade inte trycket så jag sparkade några gånger på den elaka dammsugaren och skrek något om hur saker tillverkas bara för att gå sönder stup i kvarten och för att man ska köpa nya hela tiden och bli fattig.
Sambo undrade argt om jag behövde åka till psyket eller om jag tyckte att grannarna skulle ringa störningsjouren på oss eftersom jag skrek så högt att grannarna definitivt hörde det.
Jag svor en liten ramsa om äckliga grannar bara för att.
Resten utav dagen orkade jag inte ens få fler utbrott trots att jag spillde kaffe på mina kläder, inte hittade mitt bankkort och så en massa andra små irriterande händelser som också hände den dagen.
Lilla bebis hade dessutom helt utan förvarning fått hela tungan belagd med vit äcklig gegga även kallad torsk som någon knäppskalle påstår att man ska få bort genom att kladda vichyvatten på.
Icke.
Samma dag börjar det klia på mina bröst och små prickar spred sig på bara en timme över halva boobsen.
Jag har också fått torsk...på tuttarna liksom.
Trots att jag tvättat och torkat dem både före och efter amning.
Jag svär och skriker inte mera.
Jag skrattar falskt och låtsas vara oberörd medan jag i huvudet ser mig själv som en riktigt förbannad Kalle Anka som skriker och hoppar jämfota utav ilska.
Äcklig kladdig medicin mot torsk i bebismunnar och på arga mammors tuttar kostar 315 kronor för en pluttig flaska.
Sambos snälla syster ger mig sin flaska som hon har ståendes i kylskåpet efter att ha lidit utav samma sak.
Jag vårdar flaskan ömt och låtsas att den innehåller riktigt dyr champagne.
Idag ska jag vara snäll hela dagen och inte få vansinnesutbrott som jag måste skylla på hormoner för att slippa erkänna att mitt temperament svajar som en flaggstång i stormen Gudrun.
1,2,3,4,5,6,7,8,9,10...andas ut.
TJINGELING


"Efter förlossningen" tjat...

Nu har jag planerat hur jag ska komma igång med kroppen igen.
Det är ju lite svårt att finna tid att lägga på sig själv när man har fyra barn men nu tror jag att jag kommit på hur jag ska lösa det, iallafall ett tag framöver.
De stora barnen börjar ju skolan vid 8 på morgonen när de inte har lov och lilla kryp går ju på dagis tis-tor mellan 9 och 12 så min idé som jag iofs inte testat ännu är att jag gör iordning alla barnen innan skoldags på morgonen och lämnar de stora barnen i skolan och sedan ska jag använda en timme till att promenera och så småningom jogga en runda.
Det går ju faktiskt att jogga med de små barnen i barnvagnen och jag har sett ganska många mammor göra detta om morgnarna så varför skulle inte jag också fixa det?
Efter denna graviditeten var jag nästan helt säker på att magen skulle hänga ned till knäna men tack och lov så har den gått tillbaka rätt så fint och är mest bara slapp så jag är väldigt tacksam att det faktiskt inte syns att jag burit fyra barn därinne.
Ja inte är den någon vacker syn men jag inser att jag för en gångs skull helt gratis har haft en väldig tur för jag förväntade mig något väldigt mycket värre än det jag fick.
Nu ser jag faktiskt inte ut som en vandrande hösäck utan ser bara en aning plufsig ut förutom på benen för dem ser ut som två pinnar till en kropp som liksom inte riktigt matchar benen.
Jag är ju definitivt inte fit for beach 2012 och kommer nog inte bli det heller men det struntar jag så gärna i.
Planen är nu iallafall att träna upp konditionen och smidigheten och gärna gå ned lite i vikt under ett par månader och sedan börja träna annat för att få lite muskler i ryggen framförallt.
Jag har fortfarande känningar av foglossning i bäckenet men det gör inte ont alls på samma sätt som när jag var gravid, detta är helt hanterbart men man känner att man nog ska vara lite försiktig med att börja träna för hårt och för fort och det finns ju tydligen risk att få framfall om man börjar träna för fort efter förlossningen med.
Ja förutom de förbaskade knipövningarna då, för de ska man ju träna redan innan man blivit utskriven från förlossningen.
Mina knipmuskler är i god form så jag oroar mig inte så värst över dem.
Arbetar man i hemtjänsten och springer runt i ett par timmar utan att ha möjlighet att gå på toaletten så får man liksom knipmuskler på köpet och har man jobbat på samma ställe och samtidigt varit gravid (ofta väldigt mycket kissnödig) så har man tillslut knipmuskler av stål=)
Så tack kära jobbet för det...
Min före detta granne gav mig frågan om jag liksom inte blivit helt slapp "där nere" efter att jag fött så många barn och om man ens kan ha sex och känna någonting efter att ha fött barn...han visste inte riktigt hur saker blir där nere efter en vanlig förlossning eftersom hans fru fött deras barn genom kejsarsnitt på grund utav förlossningsskräck.
Mitt svar på den frågan blev att om det nu skulle vara så illa att man inte kan ha sex och känna någonting efter en vanlig förlossning så skulle det ju förmodligen inte bli fler graviditeter efter första barnet.
Om jag ska vara helt äckligt ärlig så är det enligt min erfarenhet alldeles riktigt att man blir slapp ett tag men det går över väldigt fort så väntar man med sex så länge som man egentligen ska efter en förlossning så känner iallafall inte jag någon skillnad och har man skött sina knipövningar som man ska så är man fit for fight efter en månad=)
Inte för att det är så jäkla viktigt varken för mig eller sambo, det är bara nyttigt att vara återhållsam ett tag för då saknar man den närheten och när det väl händer ger det så mycket mer men det förstår ju inte min före detta granne eftersom han är fixerad och tycker att kvantitet är bättre än kvalitét trots att han faktiskt är så pass gammal att han borde ha mognat vid det här laget.
Sluttjatat om den saken.
Idag ska jag ta min första promenad/joggingtur efter förlossningen och bara försöka känna av hur kroppen mår.
Wish me luck!
Tjingeling


Dags att börja ta hand om mig själv?

Nu har det då gått en vecka sedan min lilla tjej föddes och idag vaknade jag och tänkte på hur jag ska göra med min graviditetsmage.
Den gick ned redan på förlossningsavdelningen så nu är den så där slapp och äcklig.
Efter fyra barn har jag ingen förhoppning om att den ska återgå till sin ursprungsform alls men det är klart att jag vill göra det bästa av den iallafall.
Eftersom jag inte gick upp massa kilon under graviditeten denna gång så väger jag nu efter att bebis och allt kommit ut,lika mycket som innan jag blev gravid.
Det är skönt på ett sätt men jag vägde ju trots allt lite för mycket redan innan så det skadar inte om jag skulle gå ned lite även om jag inte finner det sådär nödvändigt utan mer vill ha tillbaka lite muskler och fasthet i kroppen.
Min plan är iallafall att jag i denna månad ska börja lågintensivt med att promenera 1-2 timmar varje dag eller kanske sätter jag upp en sträcka som jag ska gå.
I maj kan jag förhoppningsvis börja jogga lite förutom promenader men det måste jag göra när sambon kan ha barnen så det får bli bara några gånger i veckan.
Jogga är ju egentligen inte min grej men jag har ju provat på det förr och vet att det mest är jobbigt i början men att det ganska fort känns bättre och att man märker snabbt resultat av det konditionsmässigt sett.
Denna årstiden är ju dessutom idealisk för att ta en joggingrunda runt min lilla förort.
Sedan så kan jag ju faktiskt träna en timme två gånger i veckan på gratisgymmet för det kan ju vara lite egentid precis som sambon har sin fotboll.
När jag säger att jag vill ta tag i kroppen så säger en del att "men du har ju faktiskt fött tre (nu fyra) barn och då får man ju faktiskt se lite slapp/fet ut"
Ja visst får man det, men jag vill inte bli en förslappad tant i förtid och under denna graviditet så har jag verkligen känt av att vissa delar utav kroppen borde vara lite starkare än de är för jag är faktiskt bara 29 år och inte 50 även om man inte behöver vara förslappad ens vid 50.
Min moster har nyligen fyllt 50 och hon har ldrig tränat eller motionerat i hela sitt liv framtill för 2 år sedan, då hon började gå långpromenader och nyligen har hon även börjat träna på gym och det syns faktiskt på hennes kropp att den under tiden blivit mycket yngre,fastare och har mycket finare form än innan.
Gäddhänget på armarna har försvunnit,magen har blivit plattare,hon har fått en midja och rumpan hänger inte längre=)
På dagiset där min yngste son går så finns det ett barn vars mamma är arbetslös och har tre barn.
Varje dag hon lämnat barnen på dagis så går hon till affären och handlar godis,wienerbröd och annat skräp.
Varje gång jag ser henne så mår jag lite illa.
Hon är kraftigt överviktig, andas tungt och det syns att hon inte alls gillar att röra på sig men det är bra att jag ser henne ganska ofta för hon är precis ett skräckexempel på hur jag inte vill bli och jag vet att det är lätt att man liksom glömmer bort att se sig själv i spegeln och att man har ursäkter för att inte göra någonting åt situationen men för hälsans och kroppens skull så borde ju mammor vara bättre på att ta tag i det eftersom mammor har ett ganska tungt jobb och behöver vara ganska starka i kroppen.
Så tycker jag iallafall.
TJINGELING

RSS 2.0