lellebell

Idag var jag på en liten promenad för att få frisk luft eftersom jag åkt på maginfluensa.

Mötte en kvinna som frågade hur det var med min mellanson.

Helt oförstående frågar jag ut vad hon menar med det och så berättar hon att hon var i affären för någon dag sedan och sett min mellanson stå vid tuggummiautomaten med två kompisar när denna hålas äckligaste a-lagare står brevid och pantar burkar och helt plötsligt vänder sig om och slår till min son i magen.

Tänkte först att hon måste ha tagit fel eftersom min son inte sagt något om detta.

När jag kommer hem frågar jag min son om han varit i affären och om någon varit dum emot honom.

Eftersom han egentligen inte får lov att gå till affären själv utan min tillåtelse så skruvar han lite på sig och vägrar säga något.

Han kommer inte ihåg säger han.

Så då säger jag att en tjej sett att en gubbe har slagit honom i magen och om det är sant så måste han berätta det för mig och jag lovar att inte bli arg för att han gått till affären utan lov.

Tillslut berättar han motvilligt att det är sant som kvinnan sagt till mig.

Han hade sagt fula ord till gubben för att gubben hade skrikit "ungjävel" till hans kompis och då hade gubben boxat honom i magen så att han blev ledsen och sprang hem.

Det onda hade gått över innan han kom hem och han ville inte berätta för mig att han hade varit i affären utan tillåtelse och så var han rädd för gubben.

Vid detta laget kokar min hjärna över.

Min första tanke var att leta upp den äckliga fullegubben och slå sönder honom med en brödkavel men sedan tänker jag efter en stund och ringer polisen och anmäler gubben som jag fått namnet på eftersom kvinnan visste vem han var.

Jag vet hur dumt detta låter men jag funderade allvarligt på att först inte anmäla saken alls utan istället gå hem till gubben och slå honom medvetslös men insåg sedan att om jag gör det så kommer jag att bli straffad för det.

Det är ju sjukt.

Jag vet hur dumt det låter men tänk er själva att en vuxen människa har slagit ert barn och hur ilskan liksom kokar över och man får liksom en dimma för ögonen och adrenalinet flödar så öronen blir röda. Så arg är jag. Så arg att om jag skriver ut det jag tänkte här så skulle det ses som ett hot. Men jag vill inte hota gubben. Vill inte göra honom något alls egentligen men han själv borde vilja stoppa ned sig själv i en svart sopsäck och ramla över kanten på bron.

I efterhand har jag fått reda på att det inte bara var mitt barn han slog utan gubben hade också slagit kompisen och bankat hans huvud i väggen.

Min son mår bra och har inte ont någonstans MEN min son är sen i utvecklingen och överaktiv och har betydligt högre smärttröskel än något annat barn jag vet så har han börjat gråta så har gubben slagit honom hårt för min son har ramlat ned från träd,cyklat omkull i hög fart och en massa annat utan att få en tår i ögat ens.

 Det spelar iofs ingen roll för man slår inte barn och jag är så arg att jag hoppas att jag inte får syn på gubbjäveln för då vet jag inte vad jag gör med honom.

Mitt stackars barn ska inte kunna gå till affären och köpa tuggummi utan att ett jäkla fyllo ska gå på honom.

Det är inte okej hur samhället fungerar.