Energitjuvar...

Hur kommer det sig egentligen att en del människor tycker det är helt okej att ösa över sina problem,sin frustration och sitt dåliga humör på andra människor som egentligen inte har med saken att göra?
Har inte alla människor problem?
Svar:Jooo det har dem.
Men varför märks det då mer på vissa än på andra?
Svar: Förmodligen för att vi hanterar problemen olika.
Jag är sådan att när ett problem uppkommer så vill jag ta tag i det genast.
Går det att lösa problemet så löser jag det och då är det sedan ur världen.
Går problemet inte att lösa så är det inget jag kan göra åt det och då lägger jag det åt sidan för det är ingen ide att ödsla tid på något man inte kan göra något åt.
Jag ser många saker i livet på detta sätt.
Världen finns här och ser ut som den gör men jag väljer vilken synvinkel jag vill se den ifrån.
Jag vill se den ifrån den positiva sidan för att det får mig att må bra och gör mig glad.
Det positiva fyller upp hjärnan så att väldigt lite negativt får plats därinne och det är jag själv som väljer det.
Jag kan koncentrera mig på att mitt hem är stökigt,tvättkorgen överfull,jag har pms och det regnar ute.
Då blir jag sur,gnällig och mår faktiskt inte bra.
Jag kan koncentrera mig på att min dotter vill ge mig en kram,att jag snabbt kan slänga i en maskin tvätt,att barnen kan hjälpa mig plocka iordning lite stök så kan vi mysa framför tv:n sedan och då mår jag bra.
Det är inte ens svårt att välja hur jag vill se på saker om det inte vore för en sak...energitjuvar.
De som har en dålig dag och spottar ut sin frustration,ilska och sura humör på andra människor som t.ex. mig.
Jag gillar inte alls att gnälla men nu gör jag det här på bloggen för att jag ser det som ett problem jag måste vädra och när jag gjort det kommer jag få det ur världen eller rättare sagt ur mitt huvud.
Till personer som inte tar tag i sina problem eller bär andra personers problem på sina axlar: Jag vill inte vara syndabock för saker som inte ens berör mig.
Jag vill inte bära problemen som du inte orkar bära och vill heller inte ta del av din ilska,frustration och dåliga humör.
Personliga problem kan man inte hjälpa andra att lösa,det måste de göra själva.
Man kan finnas där,man kan stötta och ge styrka men man kan inte överta någon annan persons problem.
Framförallt så kan man inte fylla hjärnan med så många problem att det inte finns plats för livet.
Livet är för mig: Att höra mina barn skratta,att se solen lysa igenom molnen,att känna doften av nybakta bullar,att vakna utan att klockan ringt en ledig dag,att må bra,att vara glad och tusen andra saker.
Jag har liksom inte tid med energitjuvar och annat elände...
Tjingeling

Tandvärk...

Sonen har fått tandvärk. På en lördageftermiddag när det inte finns någon tandläkare att vända sig till för att få hjälp.
Det är konstigt men jouren är bara öppen mellan 9 och 11 på helger.
Dessutom måste man ringa 112 för att bli kopplad till jouren.
Ännu mer konstigt...
Tandvård är så oviktigt att det inte behöver vara öppet på helger men de två timmarna som ändå går att nå dem på så ringer man samma nummer som folk som behöver ambulans eller brandkår akut.
Jag är förvirrad...

Positivt tänkande...

I torsdags var jag på en föreläsning om positivt tänkande.
Det var ju snällt utav chefen att skicka oss anställda på en sådan tycker jag.
Fast smart var det inte.
Snart är det nämligen dags för lönesamtal och på den där föreläsningen fick vi lära oss att man ska gå in i situationer med en vinnande inställning.
Man ska säga saker till sig själv som "jag är bäst" "jag är grym" och "jag äger" och man ska liksom ge sig fan på att nå sina mål och bara se möjligheterna.
Så nu är jag liksom oslagbar, oersättlig och förtjänar en rejäl löneförhöjning.
Hoppas att inte chefen också gått på samma föreläsning bara...

Igår var det alla hjärtans dag...

folk visade upp sina fina rosor och chokladaskar på facebook,förberedde sig för romantik,åt goda middagar,badade skumbad och skålade med sina älsklingar.
En del fick kort och teckningar med hjärtan på utav sina barn och överallt spreds det hjärtan,rosblad och kärlek.
Jag kom aldrig på någon tillräckligt romantisk middag så det blev middag på Ikea.
Jag somnade på soffan tio minuter in i filmen klockan 21.10 prick med orakade ben,omålade naglar,oborstat hår och onoppade ögonbryn.
Jag är sååå romantisk;)

Framsteg?

Efter heldagsjobb en lördag kom jag hem till kaoset och stöket hemma.
Började plocka och städa lite och kom tillslut in i mellansonens och minsta sonens rum som såg ut som jag vet faktiskt inte vad...men jag började i någon ände och plocka därinne och mitt bland röran på golvet hittade jag en lapp som mellansonen skrivit på...

Det är iallafall en plan han funderat på även om han inte lyckats skrida till verket;)

Funderingar...

...när alla personer i ett hushåll har kräksjuka samtidigt...
hur överfull kan en stor tvättkorg egentligen bli?
hur ofta kan man tvätta överdragen på en soffa som egentligen inte alls får tvättas i maskin?
...och nu när jag slängt mattor och skurat både väggar,möbler och golv är det ändå inte lite okej att fundera på att sätta upp ett stängsel så att inga kräksjuka barn kan infektera min "frizon" i vardagsrummet?

Jag behöver sätta mig i ett badkar fyllt med några flaskor Klorin. Jag bara måste...

Kräkis...

Vaknade klockan 3 inatt av magsmärtor och några minuter senare så var katastrofen ett faktum.
Jag har fått kräkis:(
Jag har inte tid med sådant...
Idag skulle jag städa och få bort en massa grejer från hemmet men istället ligger jag på soffan och vrider mig i magont varannan minut.
Barnen är uttråkade och jag har fått rota fram några gamla vhs-filmer som de inte tröttnat på för att få lite vila och tid att få ordning på min mage.
Har druckit massa mineralvatten och väntat i flera timmar innan jag tillslut vågade äta lite tonfiskröra.
Än så länge har jag fått behålla det och magen gör mest ont om jag rör mig.
Nu håller jag tummarna att detta var en endagssjuka.
Jag har så lite tålamod ibland...

Ett erkännande...

Japp jag fejkar mina bilder som jag lägger ut på fejjan,insta och bloggen och jag har en "fin" fasad för att dölja att jag inte är perfekt.
Jag menar...alla är ju perfekta jämt och skulle jag outa mitt "hemliga" liv och mina dåliga sidor så skulle ju världen gå under häääregud.


Detta kök skulle jag inte lägga ut t.ex. trots att det inte ser så jäkla illa ut som det ibland gör i verkligheten.
Notera diskberget till höger...(Det är verkligen inte MIN diskhög;)

så jag klipper bort diskhögen....


och ser att spisen inte precis glänser av nystädat så jag klipper lite till och vips...


perfekt fasad!
Tjingeling

RSS 2.0