Jul,ekonomi och hemlösa farbröder...

Juldagen idag...allt är lugnt och tyst i hemmet,alla är trötta efter julaftonen.
Stökigt är det med trots att jag stoppade in disken i maskinen efter julmiddagen igår ovetandes om att vi skulle få oväntat besök på kvällskvisten som också ville äta julmat.
Eftersom de verkade ha druckit mer än vad de ätit tidigare så var besöket inte så uppskattat från min sida, jag pallar liksom inte riktigt folk som firar jul på det sättet.
Jag har inget emot folk som tar en snaps efter maten eller tar en julgrogg när barnen somnat men de som dricker så att de blir berusade och lullar runt på julafton  med en gammal ölburk i näven,bland barnen gör mig riktigt irriterad.Jag vet inte men jag tycker föräldrar som gör så är så jäkla egoistiska och självupptagna att jag vill slå dem med en brödkavel i skallen.
Det finns andra tillfällen för att dricka alkohol så varför just göra det på julafton?
Vill man nu supa så tycker jag att man får ordna med barnvakt och gå ut på stan på juldagen precis som alla unga människor kommer att göra idag.
Tur att jag inte är ung och tur att jag är gravid så att jag slipper sådant.
Julafton för mig är att se barnens ögon liksom glittra av spänning och när tomten kommit är de så glada att man känner lycka i hela kroppen.
Jag blir ju också glad på julafton men jag behöver verkligen ingen alkohol för att bli glad, det räcker med att det är städat hemma,att barnen är glada,att man får äta god mat och ha riktigt mysigt tillsammans.
Ja nu är ju inte jag en sådan person som tittar i backen när jag inte gillar läget så jag visade mitt missnöje genom att få dem att känna sig ovälkomna med pikar och tjurighet.
Sambo gillar inte när jag beter mig så men jag kan ju inte förstöra hela den mysiga aftonen vi haft genom att börja gapa och skälla på dem och det räckte med att bara vara lite ogästvänlig för de stannade bara någon timme.
Sambo ska alltid vara snäll mot allt och alla, men jag pallar faktiskt inte det.
Jag har inte tid med sådant.
Jag är mamma till tre barn, jag är gravid och har foglossning, min energi går åt till att ta hand om min familj och mitt hem.
Inför julafton har jag kämpat med att städa och fixa som en galning och knappt sovit 10 timmar på tre dygn och det har jag gjort för att jag vill att min familj ska få en minnesvärd jul, inte för att några slöa pack ska slippa disk, matlagning och städning och snylta på mig.
Hellre bjuder jag hem den hemlösa farbrorn jag mötte i veckan, han som har blivit vräkt och har 998 kronor denna månaden att köpa mat och kläder för.
Han var snäll och tackade mig flera gånger för att jag satt ned en stund och pratade med honom.
Jag såg på honom att han hade det jobbigt men trots det höll han sig undan alkohol och andra missbruk och så förklarade han hur han hade hamnat i den där jobbiga sitsen.
Det var en lång historia som jag kanske berättar en annan gång men hur eller hur så har han hamnat där han är idag tack vare att ekonomin inte räckte till en månad för länge sedan och så blev det värre och värre då han aldrig lyckades komma ifatt den där månaden då allt gick snett.
Nu betalar han av sina skulder och pengarna som blir över har han fått välja om han ska betala hyran eller elen med för han har inte råd med båda.
Sådant händer inte i Sverige har jag alltid sagt, vi har ju socialt skyddsnät.
Jag hade fel för nu har den här farbrorn bevisat det för mig och han visade mig även sina räkningar,papper och kvitton och han talade sanning.
Jag mötte honom i väntrummet utanför budgetrådgivningen och vi satt där och pratade i en timme vilket verkade väldigt lustigt för min budgetrådgivare, hon tyckte att vi liksom inte passade ihop där i väntrummet då han är en äldre pensionär, hemlös och verkligen riktigt fattig medan jag är en mamma med barn,jobb och hem med en ekonomi som ligger lite efter men som är fullt möjlig att lösa.
Jag sa till min budgetrådgivare att människor är människor och hur rik eller fattig man är gör en ju inte till någon annan än den man är.
Hon sa ingenting mer om det men jag förstod att hon måste ha tyckt att folk med pengar är mer värda än folk utan pengar vilket faktiskt är troligt när hon valt det jobbigt hon har.
Trots att jag nog inte delar hennes inställning mot människor så måste jag ändå erkänna att hon är duktig på sitt jobb och på de två gånger jag nu har träffat henne så har hon hjälpt mig reda ut en hel del i min ekonomi som liksom varit "osynligt" för mig trots att jag själv alltid ansett att jag har bra koll.
Nu ser jag det jag inte sett förut och förstår varför saker liksom inte går ihop men jag ser också hur jag ska kunna lösa problemen och det hade jag inte gjort utan henne.
Därför får jag nog tacka både tanten som vet mycket om pengar och den hemlöse farbrorn som inte har några för båda två har lärt mig saker om både ekonomi och livet.
TJINGELING

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0