lellebell

Lilla Kryp är sjuk.
Hostar som en galning och igår ringde jag vårdcentralen för jag blir orolig att han åkt på sådan där lunginflammation som smittar men de hade inte tid som vanligt så jag skulle ringa idag istället.
Jag undrar varför de aldrig har tid när jag ringer?
En gång när jag var arg och förbannad så ringde jag och klagade lite höglutt på hur de bemöter sina patienter och hur ofta jag fått diagnosen "vanlig influensa" över telefon som visat sig vara något helt annat och slutat med sjukhuset.
Jag sa också att jag ville att de skulle stryka mig och min familj från deras vårdcentral eftersom jag inte ansåg att de ska få betalt för att ha fem personer inskrivna där när vi aldrig fått någon hjälp utav dem när vi väl blivit sjuka.
Nej det var ju klart att de inte kunde stryka oss därifrån om jag inte listade om mig på en annan vårdcentral istället.
Jag försökte lista om mig till en privat vårdcentral inne i stan men de hade dessvärre överfullt och kunde för tillfället inte ta emot fler patienter så jag stannade kvar på den sämsta vårdcentralen trots allt strul.
Jag undrar om de skrev in i min journal att jag är gnällig eller så och därför liksom jäklas med mig?
Jag är egentligen ingen gnällig person tror jag men de senaste månaderna har jag fått ett par ryck och blivit arg på en massa saker och samtidigt börjat bete mig som värsta gnällot.
Jag blev arg på vårdcentralen och tyckte att de borde få veta hur jag känner att de behandlar folk som är sjuka så jag ringde och talade om för dem vad jag tyckte med en otrevlig ton.
 Jag blev arg på sonens dagispersonal och ringde deras chef hela tre gånger under en månads tid.
Inte för att de egentligen gjort något fel med just mitt barn förutom att de tagit hans extrakläder till andra barn och tvärtom men när jag skulle lämna honom för att jobba kväll så hade de lämnat ett litet barn utomhus ensam och en fröken från en annan avdelning kom in med barnet och sa att de visst hade råkat glömt henne ute.
Jag ringde deras chef och berättade det och sa att hade det varit mitt barn så hade jag blivit fullständigt vansinnig och jag ville att de skulle berätta om händelsen för detta barnets föräldrar.
Chefen lät som om hon tyckte att jag var riktigt jobbig men hennes sätt att bemöta mig gjorde mig bara mer förbannad då hon liksom försökte få mig att komma in till henne på möte för att prata ut om saken eftersom det för henne lät som att jag var lite väl upprörd över saken.
Det hade säkert fungerat att övertala mig och försöka få mig att tro att det var mig det var fel på om jag inte hade varit gravid men just den här graviditeten måste jag fått några slags arghormoner som gör att jag bara vägrar rätta in mig i översittarnas fasoner och därför blev jag bara arg och ifrågasatte hur hon egentligen skötte sitt arbete och hur det kommer sig att hon vill ha möte med mig när hon egentligen borde ha möte med sin personal?
Jo för att jag verkade lite väl upprörd som sagt.
Jaha men vet du att det är inte ditt problem om jag är upprörd eller inte, ditt problem är att personalen som du är chef över inte sköter sitt jobb som de ska och om jag ringer till dig och berättar det så tycker jag att du borde bli lite upprörd.
Sedan sa jag att jag kommer byta dagis för jag vill inte lämna mitt barn till dem när de för det första gör grova fel och för det andra inte ens tar tag i det utan försöker sopa det under mattan.
På utvecklingssamtalet fick jag "förklarat" för mig att de inte alls hade glömt barnet ute utan det barnet hade lekt med ett syskon från en annan avdelning.
Då kände jag att adrenalinet liksom började pumpa igen och jag var tvungen att ta långa djupa andetag för att inte börja skrika, och jag lyckades så jag sa bara:
-Ni kan säga vad ni vill, jag såg det jag såg och försöker ni inbilla mig att ni inte glömde barnet ute så är det ni som har problem för det kommer inte att fungera och oavsett om barnet lekte med ett syskon från en annan avdelning så är det ju er personal som har ansvar över det och inte personalen från en annan avdelning. Punkt slut jag tänker inte prata mer om det, ni kan prata med barnets föräldrar istället.
-Men, men... började fröken men då tog jag min jacka och reste på mig och sa att vi har nog pratat klart om mitt barns utveckling nu va?
Så här brukar inte jag bete mig.
Jag brukar bara nicka och säga okej och tänka att man aldrig kan vinna mot de som har mer makt.
Just nu så är jag en helt annan person känns det som, ingen jäkla översittare ska få köra över mig när jag vet att jag har rätt och saker bara flyger ur mig och det känns faktiskt lite skönt även om det nog måste bero på arghormoner.
Tjingeling

Idag fyller min mellanson 7 år!
När jag väntade honom så var han beräknad att födas i Januari men på juldagskvällen fick jag lite värkar som höll i sig hela natten så att jag inte kunde sova och på annandagsmorgonen åkte jag in till förlossningen och mitt blodtryck var skyhögt så de vågade inte ge mig någon bedövning och jag minns att jag blev lite rädd när de sa så för man vill ju gärna ha tillgång till det ifall att man känner att smärtan blir outhärdlig.
Han kom iallafall utan bedövningen och när jag väl var i situationen så tänkte jag att jag fixar det ändå och efteråt var jag lite chockad över att det faktiskt inte hade gjort så ont som jag hade trott, faktiskt hade jag mycket mer ont när första sonen föddes fast att jag då hade fått epiduralbedövning.
Nu var det så att mellansonen bara vägde 2050 gram och var så liten och spinkig att kläderna i storlek 50 som vi hade köpt gled av honom och vi fick låna små prematurkläder i storlek 40 istället.
Blöjorna för nyfödda bebisar var också alldeles för stora så vi fick springa ned till apoteket och köpa små prematurblöjor med.
Men den lilla bebisen var iallafall frisk och kry och stark som jag vet inte vad.
När han kom ut så la barnmorskan upp honom på min mage och genast lyfte han upp sitt lilla huvud och såg ut att titta mig rakt i ögonen och jag blev lite chockad igen för bebisar brukar ju vara helt slappa i nacken och inte orka hålla upp sitt huvud själva förrän efter någon månad eller så men den här lilla bebisen var pyttelilla stålmannen.
Jag var hela tiden orolig över att han skulle vara sjuk eller att något skulle vara fel så klart jag blev orolig när han sprattlade runt och var helt full av livlighet men därför så undersökte läkarna honom flera gånger och tillslut sa de åt mig att jag verkligen inte behövde vara orolig för trots att han såg ut som en liten flaxande sparv så var han nog lika stark som en tre månaders bebis.
Idag fyller min lilla sparv alltså sju år.
Grattis till min lilla pärla!

Juldagen idag...allt är lugnt och tyst i hemmet,alla är trötta efter julaftonen.
Stökigt är det med trots att jag stoppade in disken i maskinen efter julmiddagen igår ovetandes om att vi skulle få oväntat besök på kvällskvisten som också ville äta julmat.
Eftersom de verkade ha druckit mer än vad de ätit tidigare så var besöket inte så uppskattat från min sida, jag pallar liksom inte riktigt folk som firar jul på det sättet.
Jag har inget emot folk som tar en snaps efter maten eller tar en julgrogg när barnen somnat men de som dricker så att de blir berusade och lullar runt på julafton  med en gammal ölburk i näven,bland barnen gör mig riktigt irriterad.Jag vet inte men jag tycker föräldrar som gör så är så jäkla egoistiska och självupptagna att jag vill slå dem med en brödkavel i skallen.
Det finns andra tillfällen för att dricka alkohol så varför just göra det på julafton?
Vill man nu supa så tycker jag att man får ordna med barnvakt och gå ut på stan på juldagen precis som alla unga människor kommer att göra idag.
Tur att jag inte är ung och tur att jag är gravid så att jag slipper sådant.
Julafton för mig är att se barnens ögon liksom glittra av spänning och när tomten kommit är de så glada att man känner lycka i hela kroppen.
Jag blir ju också glad på julafton men jag behöver verkligen ingen alkohol för att bli glad, det räcker med att det är städat hemma,att barnen är glada,att man får äta god mat och ha riktigt mysigt tillsammans.
Ja nu är ju inte jag en sådan person som tittar i backen när jag inte gillar läget så jag visade mitt missnöje genom att få dem att känna sig ovälkomna med pikar och tjurighet.
Sambo gillar inte när jag beter mig så men jag kan ju inte förstöra hela den mysiga aftonen vi haft genom att börja gapa och skälla på dem och det räckte med att bara vara lite ogästvänlig för de stannade bara någon timme.
Sambo ska alltid vara snäll mot allt och alla, men jag pallar faktiskt inte det.
Jag har inte tid med sådant.
Jag är mamma till tre barn, jag är gravid och har foglossning, min energi går åt till att ta hand om min familj och mitt hem.
Inför julafton har jag kämpat med att städa och fixa som en galning och knappt sovit 10 timmar på tre dygn och det har jag gjort för att jag vill att min familj ska få en minnesvärd jul, inte för att några slöa pack ska slippa disk, matlagning och städning och snylta på mig.
Hellre bjuder jag hem den hemlösa farbrorn jag mötte i veckan, han som har blivit vräkt och har 998 kronor denna månaden att köpa mat och kläder för.
Han var snäll och tackade mig flera gånger för att jag satt ned en stund och pratade med honom.
Jag såg på honom att han hade det jobbigt men trots det höll han sig undan alkohol och andra missbruk och så förklarade han hur han hade hamnat i den där jobbiga sitsen.
Det var en lång historia som jag kanske berättar en annan gång men hur eller hur så har han hamnat där han är idag tack vare att ekonomin inte räckte till en månad för länge sedan och så blev det värre och värre då han aldrig lyckades komma ifatt den där månaden då allt gick snett.
Nu betalar han av sina skulder och pengarna som blir över har han fått välja om han ska betala hyran eller elen med för han har inte råd med båda.
Sådant händer inte i Sverige har jag alltid sagt, vi har ju socialt skyddsnät.
Jag hade fel för nu har den här farbrorn bevisat det för mig och han visade mig även sina räkningar,papper och kvitton och han talade sanning.
Jag mötte honom i väntrummet utanför budgetrådgivningen och vi satt där och pratade i en timme vilket verkade väldigt lustigt för min budgetrådgivare, hon tyckte att vi liksom inte passade ihop där i väntrummet då han är en äldre pensionär, hemlös och verkligen riktigt fattig medan jag är en mamma med barn,jobb och hem med en ekonomi som ligger lite efter men som är fullt möjlig att lösa.
Jag sa till min budgetrådgivare att människor är människor och hur rik eller fattig man är gör en ju inte till någon annan än den man är.
Hon sa ingenting mer om det men jag förstod att hon måste ha tyckt att folk med pengar är mer värda än folk utan pengar vilket faktiskt är troligt när hon valt det jobbigt hon har.
Trots att jag nog inte delar hennes inställning mot människor så måste jag ändå erkänna att hon är duktig på sitt jobb och på de två gånger jag nu har träffat henne så har hon hjälpt mig reda ut en hel del i min ekonomi som liksom varit "osynligt" för mig trots att jag själv alltid ansett att jag har bra koll.
Nu ser jag det jag inte sett förut och förstår varför saker liksom inte går ihop men jag ser också hur jag ska kunna lösa problemen och det hade jag inte gjort utan henne.
Därför får jag nog tacka både tanten som vet mycket om pengar och den hemlöse farbrorn som inte har några för båda två har lärt mig saker om både ekonomi och livet.
TJINGELING

Idag hade jag ställt klockan på halv sex för att hinna duscha och sådant innan jag skulle åka bussen till sjukan för att träffa doktorn.
Dessvärre vaknade jag ändå inte förrän en timme senare och hann i princip bara blaska av mig lite,klä på mig och sedan sticka iväg.
Läkaren sjukskrev mig iallafall helt för foglossningen och blev lite sur på sjukgymnasten som inte ens hade undersökt mig så jag ska gå tillbaka dit och få en annan sjukgymnast.
Idag ska jag ägna dagen åt att julstäda mitt stökiga hem.
Sambon smet iväg rätt kvickt när han insåg faktumet att det vankas julstädning och verkar helt lämna över ansvaret på mig.
Som tur var så var min söta kusin barnvakt till mina stora pojkar igår och fick dem att plocka upp sina jobbiga leksaker ifrån golvet så det problemet är iallafall löst.
Plockat iordning överallt har jag gjort och så har jag tvättat 2 fulla maskiner med tvätt så nu behöver jag bara springa runt och skura och feja innan dammsugning och golvmoppning.
Nä, jag tänker inte göra allt det där själv, vet inte ens om jag kan det för ryggen gör så ont och jag är så sömnig att jag kan somna stående så sambo får nog dra sitt strå till stacken trots att han ursäktade sig med att han bara måste gå och hälsa på sin syster precis just nu.
Kanske lägger jag mig och vilar en stund medan lilla kryp ändå sover middag.
TJINGELING

Ja för jag har ju glömt berätta att denna graviditeten har jag fått i uppdrag att helst inte gå upp mer än sex kilo i vikt beroende på att jag är överviktig och inte heller lyckats gå ned så många kilo sedan förra graviditeten då det liksom blev lite tätt mellan barnen.
Denna graviditeten har jag än så länge bara gått upp 0,8 kilo sa barnmorskan idag och det tyckte hon inte var så bra först men sedan mätte hon magen och bebisen var helt okej så vi drog slutsatsen att bebisen liksom tar vara på fläsket jag redan har så att säga.
Duktig liten bebis jag har i min mage...
Jag går alltså ned och upp i vikt samtidigt eftersom magen växer men jag ökar inte nämnvärt i vikt.
Frågan är då vart jag isåfall har blivit smalare för jag känner mig lite som en överstekt prinskorv som liksom vill explodera ur sitt skinn.
Med den här foglossningen kan jag iallafall inte röra mig som jag gjorde innan så nu smäller det väl snart till och så går jag väl upp 15 kilo resterande tid utav graviditeten, man vet ju inte det.
Fast egentligen bryr jag mig inte heller bara bebisen mår bra därinne.
Man kan ju alltid banta när bebisen kommit ut om det nu är så att man skulle råka bli smällfet.
TJINGELING

Jag kan inte med mobiltelefoner.
Jag hatar att vara tillgänglig 24/7.
De flesta som känner mig vet om detta och terroriserar inte min telefon stup i kvarten och ibland gillar jag ju när det ringer beroende på vem som ringer eller om jag har lust att prata men för det mesta gillar jag lugn och ro och en tyst telefon.
Ibland har jag ingen lust att prata och då svarar jag inte när det ringer.
Min sambo har stora problem med detta och jag ser hur han liksom hoppar upp och vill svara i min telefon när jag inte ens bemödar mig att kolla vem som ringer.
Han blir stressad och börjar gå fram och tillbaka för att liksom "råka" gå förbi telefonen och få en skymt av namnet på den som ringer.
Sedan säger han att det är den eller den.
Jaha säger jag utan att bry mig och så ser jag hur sambo nästan börjar svettas.
Ska du inte svara? undrar han lite ledsen i ögat när ringsignalen börjar närma sig slutet.
Sambo har  fått för sig att ett samtal kan vara viktigt och att man MÅSTE svara trots att jag tydligt klargjort att viktiga samtal ringer folk 112 och inte mitt nummer.
Ibland om telefonen ringer ofta så stoppar jag ned den i en byrålåda och lägger den under lite kläder så att jag inte ska höra när det ringer.
Det tycker min sambo är sjukt men jag gör så för då kan jag låta den ringa och låtsas att jag förlagt den någonstans istället för att helt stänga av den ifall ifall man skulle få ett samtal som är lite halvviktigt ifrån någon myndighet eller så.
Har någon sedan ringt från okänt nummer så ser jag det och har telefonen med mig tills den ringt igen.
För snart en vecka sedan gick sambons mobiltelefon sönder.
Det tyckte jag var så skönt för hans telefon ringer dag och natt och han är så upptagen i sin förbaskade telefon att när han pratar med en person så har tre andra ringt under den tiden.
Ibland har jag funderat på om han inte borde skaffa ett kösystem som de har när man ringer vårdcentralen...att man ringer och knappar in sitt nummer och så ringer de upp en efter två timmar eller så när de betat av kön så att säga.
Problemet med att sambos telefon gått sönder är att han av någon idiotisk anledning gett mitt telefonnummer till folk som vill ringa honom.
Det är ju dumt för det är ju faktiskt min telefon som jag har med mig när jag inte är hemma och folk som ringer till sambo är sådana som inte förstår mitt telefonproblem så när jag skiter i att svara så ringer de igen,och igen,och igen...
Så gör inte mina vänner för de är smarta nog att förstå att det inte är någon idé så de ringer senare istället.
Tyvärr så har sambo inte alls lika smarta vänner som mig så när telefonen ringt fyra missade samtal och börjar ringa igen så kan det ju hända att jag faktiskt svarar och häver ur mig ett och annat svärord och i värsta fall ett par könsord på det.
Ja det tycker sambo är rent ut sagt förskäckligt illa utav mig men alltså folk som bara ringer och ringer och ringer ger mig ryckningar i ögat och adrenalinöverskott så det kan jag inte rå för.
Idah var jag hos barnmorskan och besöket tog en halvtimme.
Jag låg på britsen och lyssnade på bebisens hjärtljud....Ringsignalen börjar eka genom hela rummet.
Så jag satte den på ljudlöst och när jag kom ut därifrån så var det fyra missade samtal.
RADERAT käre sambo.
Du kommer aldrig att få veta vad det var för spännande samtal du missade.
Undrar om det finns någonstans för telefonmissbrukare att vända sig till? Jag känner nämligen att jag skulle vilja skänka en slant så här i juletider.
TJINGELING

Bloggen har förfallit.
Så är det när man gnäller hela tiden, folk pallar liksom inte lyssna.
Jag själv är likadan, jag kan lyssna på gnäll en stund men sedan blir jag döv och inte ett ord fastnar i skallen och mina tankar vandrar iväg på roligare äventyr.
Senaste tiden har en vän varit väldigt gnällig om sitt privatliv och upprepar samma sak gång på gång.
Jag vill inte vara dum så jag låtsas att jag lyssnar för femhundrade gången på samma historia jag redan hört till leda.
Egentligen lyssnar jag inte alls eftersom jag nedvärderar hennes problem till att inte ens vara ett problem.
Första gången jag hörde historien så lyssnade jag snällt och var förstående och tålmodig.
Andra gången jag hörde historien så pekade jag ut lite saker som jag tyckte hon kunde göra för att lösa problemet.
Tredje gången så sa jag att det där problemet handlar om hennes privatliv och att jag redan sagt vad jag tycker om att bli inblandad i det.
Fjärde gången slutade jag lyssna och svarade inte.
Det hjälper inte att gnälla om saker när man inte försöker göra något åt dem, punkt och slut.
Bevisat är det genom att jag idag kollat min bloggstatistik.
Som ett stort ras har strecken sedan jag började gnälla pekat spikrakt nedåt.
Ja det är ju snällt att ingen vill lyssna på mina problem...men jag vet hur det är för jag är som sagt likadan själv.
TJINGELING

Det är tvättlappsbrist i min del utav staden.
I snart en månads tid så har man inte kunnat finna några tvättlappar i vare sig Konsumbutiken eller Albanbutiken.
Konsum här brukar inte vara så snabba med att uppdatera sitt lager men när hyllan gapat tom i en månad så tycker jag faktiskt att de är en aning slöa och inte riktigt har någon koll på vad som säljs slut fort och vad som inte gör det.
Hyllan med choklad brukar också bli tom men den fyller de på ganska fort igen och jag antar att de tycker sockermissbrukare är viktigare än bajsbebisar helt enkelt.
När lilla Kryp var nyfödd så behövde jag nappflaskor och de som fanns i konsum var sådana som kan innehålla gifter men jag hittade en enda liten flaska som var utan och bad dem ta hem fler sådana.
Efter det så frågade jag dem några gånger till i två månaders tid om de fått hem flaskorna men icke.
När lilla Kryp blev 7 månader gammal så kom flaskorna.
Då hade de flaskorna som innehöll gifter också tagit slut och hyllan varit tom i ett par månader.
Jag har funderat på om jag inte skulle ta och söka jobb i Konsum butiken för jag tror att jag är ganska bra på att hålla koll tillskillnad från de som nu jobbar där för de går liksom runt och bara gör samma saker varje dag och har blivit hemmablinda så att säga.
Jag vet att olika personal har ansvar över olika avdelningar för att hålla koll på vad som behöver beställas hem men tyvärr så tror jag inte att de har någon rutin för när de ska göra det och inte heller på vad som tar slut snabbt och vad som aldrig kommer ta slut då de felprioriterar extremt lustigt.
Ta senap till exempel.
I Konsumbutiken kan du välja på sju olika sorters senap, hyllan är överfull så det finns mer senap än ketchup.
Ketchup har de flesta hemma och använder ofta, speciellt barnfamiljer då barn gärna dränker maten i ketchup sorgligt nog.
Senap använder folk till korv eller någon sås och till julskinkan,alltså ganska sällan plus att senap har lång hållbarhet och i vårt hem räcker senapen tills datumet går ut.
Tvättlappar använder barnfamiljer flera gånger om dagen, det går åt ungefär ett paket i veckan hemma hos oss och tydligt även i andra familjer och just här där jag bor finns det mycket barnfamiljer som handlar på Konsum eftersom det är den enda butiken vi har i vårt närområde förutom Albanbutiken då men det är ju egentligen en frukt och grönt butik som bara har ett litet lager utav tvättlappar, tvättmedel,schampo och lite sådant.
Vilka problem man har när man sitter och gnäller över bristen på tvättlappar.
Idiotiskt.
TJINGELING

Jag vet att jag sagt att jag inte skulle tjata om det.
Idag var jag hos sjukgymnasten och bara måste tjata om det iallafall.
Besöket kan beskrivas så här: HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA.
Jag fick lite massage i huvudet och nacken och ett program jag ska göra två gånger om dagen för att slappna av i käkarna, vilka nu är spända och förmodligen ger mig den där attans huvudvärken.
Thats it.
Foglossning ville hon inte höra talas om och undersökte inte saken alls utan tyckte bara att jag skulle använda foglossningsbältet eller kanske sjukskriva mig 50 procent.
Då fick jag psykbryt och började tjuta.
Kanske berodde det på hormoner men jag tror det mer berodde på att jag behövde gråta lite grann och tycka synd om mig själv i ett par minuter.
Jobbigt för sjukgymnasten men det kan hon ha.
Jag vet inte hur hon menar att 50% sjukskrivning skulle underlätta smärtor i rygg och bäcken och jag tycker det förslaget är stört.
Ja blir man sjukskriven så slipper man ju förstås en hel del ställningar som gör smärtan värre men hjälper mot smärtan gör det ju ändå inte och jag tycker den lösningen är ett sätt att försöka bli av med mig istället för att försöka hjälpa mig med problemet.
Imorgon ska jag till läkaren igen för jag tror jag drog på mig en urinvägsinfektion i lördags när jag var på jobbet.
Det var så jäkla kallt och snöade och regnade om vartannat samt hade jag lite mycket att göra så jag hann inte gå på toaletten på 3,5 timmar och det resulterade i att när jag väl skulle kissa sedan så kändes det som att kissa nålar.
Urinvägsinfektion...säkert...för det behövde jag precis just nu.
Imorgon ska jag även till barnmorskan och lyssna på bebisens hjärta för första gången.
TJINGELING

Ligger på soffan i min ensamhet och är hungrig och fryser framför Runaway Bride som går på tv.
Det är en riktigt tråkig film det och det får man kanske inte säga om en film som Julia Roberts medverkar i men det skiter jag i.
Jag gillar ändå julia Roberts.
Någon jag däremot inte gillar är han Hugh Grant.
Alla filmer jag sett som han är med i är ju sämre än sämst och den sämsta utav dem alla är ju den där han spelar mot Julia Roberts.
Fast varför jag sitter och funderar på sådana oväsentligheter så här sent på kvällen har jag ingen aning om.
Jag måste vara uttråkad helt enkelt.
Sambo fick ett infall för ett par timmar sedan och stack iväg på ett hemligt uppdrag och lämnade mig ensam och övergiven med tre små sovande barn, en sparkande bebis i magen och foglossning.
Fast foglossningen ska jag ju inte tjata om hela tiden så istället koncentrerar jag mig på min läskigt torra fotknöl på högerfoten som jag geggat in med barnolja i brist på bättre saker att sysselsätta mig med.
Åter till sambo.
Att han förmodligen lider utav någon psykisk åkomma som yttrar sig i impulsiva knasiga infall har jag misstänkt länge men priset tog han väl idag när han tyckte att han borde köpa en gammal lanthandel och öppna en egen butik och sprang iväg på det där hemliga uppdraget för att undersöka saken lite närmare.
Tur att jag vet att detta aldrig kommer bli någon sanning i verkligheten för annars hade jag kanske gått och blivit orolig men nu låter jag istället honom ha sina små drömmar ifred för drömma måste man få göra.
Fast nu kom han visst in genom dörren så nu ska vi titta på en förhoppningsvis lite bättre film än Runaway Bride.
Jägarna 2 har han hyrt, min käre sambo.
Dessvärre kommer jag inte orka titta på filmen för jag är väldigt sömnig men jag ska orka så länge som möjligt för sambos skull så att han inte tycker jag är världens tråkigaste fru.
Snaaaaarrrrrk.
TJINGELING

Dagens åkomma är illamående.
Igår var det huvudvärk.
Om jag måste välja så väljer jag nog illamående eftersom det går i vågor vilket inte huvudvärken gör.
Idag måste jag försöka hinna med att städa inför julen.
Skulle egentligen ha gjort det igår på dagen innan jag skulle jobbat kväll men jag kunde inte göra mycket alls på hela dagen för den jäkla huvudvärken och jag var bara gnällig och alla ljud ekade i huvudet och jag trodde jag skulle få vansinnesutbrott.
Imorgon ska jag få komma till sjukgymnasten som läkaren skickade mig till så då får jag förhoppningsvis hjälp mot värken av foglossningen och kanske kan de även hjälpa mig med huvudvärken på något vis som tyvärr inte läkaren kunde eftersom jag inte får äta vissa mediciner när jag är gravid.
Illamåendet har jag provat åksjuketabletter emot och jag tyckte faktiskt att det fungerade men jag gillar inte att äta tabletter när jag är gravid även om det sägs att de är ofarliga så får jag nojja.
Läkaren sa att akupunktur kan hjälpa och de ska de kunna hos sjukgymnasten.
Ja själv så tycker jag att akupunktur låter lite hokuspokus men jag har aldrig provat något sådant så jag är öppen för vadsomhelst nu,bara jag får hjälp.
Igår prövade jag dock allt som läkaren sa att jag skulle,med att dricka mycket vatten och ta två panodil efter några timmar men det fungerade ändå inte=(
Jag hatar att vara så här gnällig och jag hatar att jag inte vet från dag till dag om jag ska kunna gå till jobbet eller inte.
Jag vill ha ordning och reda på mitt liv men just nu är det bara kaos.
Idag är sambon hemma och sjuk också,han har ont i magen och hostar och har sig så jag säger bara blä på allting och skiter i det.
Nu ska jag ge mig på att försöka städa.
fast inte under sängarna för det kan jag inte.
Nästa gång jag skriver här så lovar jag att jag ska vara positiv och inte gnälla.
TJINGELING

Det ser ut som om jag inte har varit här inne och kluddat på en vecka, men det har jag faktiskt.
Grejen är den att varje gång jag skrivit ett inlägg så har datorn hakat upp sig och internet slutat fungera och så har det bara blivit strunt av allting.
Men jag har en hög halvskrivna inlägg under utkast såg jag nu=)
Den här veckan har jag verit hemma och sjuk.
Eller jag har iallafall känt mig sjuk men i fredags gick jag till läkaren och han tycker inte att jag är sjuk utan mer en aning utsliten med alla möjliga graviditetsbesvär som han dessvärre inte riktigt kunde göra någonting åt.
Huvudvärken som jag får var och varannan dag tyckte han inte  skulle behandlas alls eftersom medicinerna mot sådant inte är bra för bebisar i magen utan jag får göra så gott jag kan, dricka mycket vatten, i nödfall ska jag ta en huvudvärkstablett även om det inte känns som att det fungerar och så ska jag få gå till en sjukgymnast som kanske kan ge mig akupunktur mot huvudvärk och också hjälpa mig med foglossningen som dök upp helt utan förvarning.
Läkaren sa också att eftersom jag varit så mycket sjuk med hosta,influensor,förkylningar och massa virus under hösten så är förmodligen mitt immunförsvar lite nedsatt och det är vanligt under graviditet och inte alls konstigt med tanke på att jag har tre barn på skola och dagis som säkert för med sig ett och annat hem som en trött och gravid mamma inte riktigt klarar av att stå emot men det kan man ju heller inte göra någonting åt.
För alla smärtor jag har skulle jag undvika situationer där jag måste lyfta tungt och så vidare.
Bla,bla,bla.
Jag jobbar i vården så vissa lyft och konstiga ställningar kommer jag inte undan och igår jobbade jag en heldag och tänkte att jag skulle låtsas som ingenting och bara göra som vanligt.
Hahaha...Kan inte sätta mig i en fåtölj och prata en stund,smärtan är outhärdlig.
Kan inte böja mig ned och arbeta i position fisk,smärtan är ajajaj så jag sätter mig istället helt ned på golvet och lutar mig lite bakåt så det inte ska göra så ont framme i blygdbenet.
Allt tar lite längre tid att utföra när man har ont och är fet vilket igår ledde till att jag fick skynda mig på en del.
Då blev jag illamående.
Sedan blev jag kissnödig men hade inte tid att gå på toaletten eftersom jag var lite försenad hela förmiddagen så jag höll mig till lunchen och då kändes det som att det brann i hela kisseriet så tror fanken jag har fått urinvägsinfektion på köpet.
I övrigt är jag lite sur och gnällig men stolt över att jag uthärdade jobbdagen utan att få utbrott, då jag hela dagen kände mig irriterad över att inte kunna gå på toaletten när jag blir kissnödig,kände att jag ville kräkas och att alla hela tiden ska påminna mig om att jag är gravid och det är lååååångt kvar tills bebisen ska komma som om jag inte visste det själv eller så.
Nu har jag bestämt att jag ska strunta i alla besvären och ta dagen som den kommer utan att stressa, om jag har mycket ont så stannar jag hemma från jobbet och skiter i att försöka vara duktig för det är inte värt det även om det kommer synas tydligt på lönen.
Tjingeling

Ett tag så har jag känt mig riktigt risig både på in och utsidan.
Jag har blivit dålig på att ta hand om mig själv och det här med graviditet underlättar inte precis utseendet då jag har fått konstig struktur på håret och finnar i ansiktet.
Just nu sitter det en illröd jäkel på den vänstra kinden precis brevid näsan och irriterar mig.
Igår kväll smetade jag in den med tandkräm för att få den att torka ut lite eftersom jag inbillar mig att den blir större och större, snart växer om min näsa och försöker skapa julstämning genom att få mig att se ut som Rudolf med röda mulen.
Inte roligt.
Det är inte heller roligt när man har duschat,tvättat håret och haft i en halv flaska balsam men trots det inte kan få borsten genom håret eftersom borstandet bara gör så att håret längst upp blir kammat och sedan fastnar borsten halvägs och stora risbollar bildas i nedre halvan utav håret.
Igår blev jag så irriterad att jag bara drog igenom borsten i risbollarna vilket gjorde att hälften utav håret fastnade i borsten och jag har alltså slitit av mig ganska mycket hår och skulle behöva gå till en frisör och klippa av riset men se det hade jag inte tålamod till så jag tog saxen och klippte av det värsta själv genast.
Det måste ha med hormonerna att göra att jag blir så här och beter mig som jag gör.
Det fattar jag ju egentligen själv att det inte alls är någon bra idé att vara sig slita i håret eller klippa av det själv men på senaste tiden har jag märkt att jag blir väldigt lätt irriterad över små saker, tappar tålamodet och bara helt impulsivt löser problem på kort sikt genom att få små utbrott och bara gör det som faller mig in.
Sambon tycker att jag är knäpp och igår när diskmaskinen hakade upp sig på ett program och inte gick att stänga av så fick jag ett sådant där litet utbrott och hoppade upp och ned, bankade på maskinen och svor.
Sambo förklarade för mig att det inte hjälper att bete sig så utan det kommer bara bli värre om diskmaskinen skulle få för sig att gå sönder helt och hållet när man bankar och skriker på den.
Sedan tryckte han lite och pillade lite på maskinhelv**** och vips så fungerade den som vanligt igen.
Det är väl konstigt att det är sambo som för tillfället är den kloka i familjen ,det brukar vara jag som är tålmodig och löser saker lugnt och behärskat och det är faktiskt lite skrämmande när sambo börjar tycka att jag verkar vara komplett galen.
Jag tror att jag måste ta och skärpa till mig men det är inte så lätt när man känner att saker och ting inte fungerar som de ska, jag blir frustrerad och hela mitt huvud är i kaos under alla risiga hårbollar.
TJINGELING

Läste på något gravidforum om 10 saker man inte ska säga till någon som är gravid och fann att jag faktiskt fått två av dessa tio kommentarer.
Den ena är- Jaha du hoppas att du ska få en flicka nu eftersom du redan har pojkar?
Den andra är-Var det planerat?
Jag håller faktiskt med om att man inte ska säga sådant till någon som är gravid.
Könet på barnet i magen är inte någonting jag går runt och funderar på eller ens har någon önskan om,det är för mig faktiskt totalt oviktigt även om folk anser att det är konstigt.
Eftersom jag redan har tre barn och alla är pojkar så tror många att jag blev gravid igen just av det faktum att jag önskar mig en flicka.
FEL.
Jag respektera andra människors önskan om vad de vill ha för kön på sina barn men för mig har det aldrig betytt något vad barnen har för kön även om jag självklart varit nyfiken och det är ju spännande att få veta när barnet kommer ut men jag blir lika glad oavsett kön och tycker inte det är något särskilt med att ha barn av olika kön eller lika kön, vad spelar det för roll ärligt talat?
Nummer två var då frågan om barnet är planerat?
Vad i helsike angår det utomstående människor om jag planerat att bli gravid eller inte gjort det och vad fanken har någon för nytta av att veta en sådan sak?
Vill jag berätta det så gör jag det men inte fan ska man fråga om det.
När man väl är gravid och utomstående får veta det så fattar väl vem som helst att barnet förhoppningsvis är önskat och välkommet för annars hade man förmodligen gjort ett annat val än att behålla barnet och att barnet är önskat är väl betydligt viktigare än om det var planerat?
Ja ,inte för att jag skäms att säga att näe detta barn var inte alls planerat men det är inte två utav barnen jag redan har heller och jag tror faktiskt att de allra flesta barn som föds inte heller är planerade men däremot så är alla mina barn verkligen önskade och välkomna.
Sjukaste kommentarerna någonsin fick jag av en kollega- men människa vet du inte vad preventivmedel är? och -man kan ju sterilisera sig!
Jodå visst vet jag det men mitt liv,sexliv, min kropp,mina val, mina barn,mina graviditeter angår liksom inte dig tänkte jag.
Jag blev lite irriterad på denna kollegan och svarade lite surt att jag inte riktigt tänkt på att rådfråga henne innan jag blev gravid och om jag hade vetat vad just HON tyckte om saken så hade jag gjort abort...eller inte.
Ja nu är det inte så att jag precis tog illa vid mig eftersom denna kollegan inte står mig särskilt nära och jag bryr mig inte om hennes åsikter alls utan blev bara irriterad för att hon verkade tro att hon hade någon som helst rättighet att kommentera mitt liv bara för att jag är gravid.
Tänk om jag skulle kommentera vad jag tror och tycker om hennes liv liksom...hade det varit okej att säga att jag tror att hon är lite bitter över att hon är i klimakteriet och saknar att få hålla en liten bebis i famnen? Att hon känner sig lite ledsen och ensam eftersom hon är singel och hennes barn är vuxna och har egna familjer medan hon är helt ensam?
Näe precis, så det säger jag inte även om jag tror att det faktiskt är så.
TJINGELING

Igår följde jag med två söta jobbarkompisar på utflykt till Ullared och köpte julklappar till mina barn.
Det tog hela dagen så när vi kom hem var jag riktigt trött och somnade ganska kvickt.
Jag hade nog fortfarande sovit nu om det inte vore för min icke så kära granntant under oss som  tyckte att en lördagmorgon klockan 6.14 är en ypperlig tidpunkt för att spela musik på hög volym.
Jag tycker det är konstigt att hon inte förstår att man vill sova lite längre på helgen men hon förstår inte det och jag har sagt till henne om att hon är mer morgonpigg än de flesta här och att tidiga helgmorgnar uppskattas det inte vare sig att hon hamrar upp tavlor,möblerar om eller spelar hög musik.
På vardagar struntar jag i det men min lediga lördagmorgon skulle jag väldigt gärna vilja få sova till 8.00 iallafall och ibland blir jag så förbannad på henne att jag vill vara riktigt elak.
Nu har hon slutat spela musik men nu har ju alla mina barn redan vaknat av den dunkande väckarklockan till granntant.
Egentligen borde jag väl inte kalla henne för tant då hon bara är 43 år gammal men jag måste ju variera ordet kärring lite grann eftersom jag ofta tjatar om detta problem.
Nu hade jag tänkt städa hemmet denna morgon men så här tidigt måste jag ju respektera grannen ovanför så att inte hon också behöver bli väckt av sina grannar en lördagmorgon.

TJINGELING